The Open 100

En wikilista har dykt upp med 100 företag som anses vara bra på Open Innovation. 

Hur många svenska företag finns med där?

Saknar du något, gå in och ändra, det är ju en wiki!

The Open 100.

SvD i Barbies spår.

Om jag kan designa min egen Barbiedocka, kan jag kanske i framtiden sätta en SvD i hennes hand.

Svenska Dagbladet som omstrukturerar, ta bort, utvecklar berättar för Dagens Media att de ska hitta nya sätt att locka annonsörer – och läsare.

Annonschefen Pierre Bergström berättar bland annat att de jobbar med öppna innovationer tillsammans med reklam- och mediabyråer.

Exakt vad de öppna innovationerna står för framkommer inte ens när man försöker läsa mellan raderna. Kanske är det tomma linjer mellan raderna som man själv, som läsare, får fylla med sina egna annonser? Eller vad kan de annars mena med att de arbetar med öppna innovationer?

Min egen Barbiedocka som jag ska lansera ska ha en “SvD Fokus på innehåll och samhällsvetenskapliga analyser” i sin hand. Halva tidningen ska innehålla annonser där jag får välja företag och hur många % billigare deras varor blir precis just den dagen då jag väljer att handla där.

Vem som produktplacerar vad, egentligen, låter jag vara osagt.

Marionett + senaste tekniken = vaddå?

En Mupp vore det självklara svaret på 80-talet. Eller kanske King Kong decenniet innan. I båda fallen krävde speciellt de större figurerna massor med häftig mekanik och för mupparna även inbyggda kameror för att dockspelaren ska kunna se motspelaren trots sin position inuti en tre meter hög lurvig mupp.

Filmen nedan ger ett svar för det här århundradets första decennium.

Och insikten kommer strax att människans förmåga att kommunicera med “robotar” har funnits tusentals eller rentav hundratusentalsår. Barnen fängslas direkt, men även vuxna dras snabbt med in i illusionen att även simpla objekt som en sliten strumpa eller slarvigt målad pinne är levande varelser med en själ — bara de rör sig och agerar i mänskliga mönster.

Våra förfäder har bara fått möta marionetter med en människa i andra änden av kabeln. Det filmer visar är ett av stegen mot att ha en marionett utan dockspelare. Och vad är då klokare än att ha en dockspelare med i teamet, och börja försiktigt med att blanda enkla saker som primitiva varianter av automatiska ögon med en kropp styrd av en rutinerad dockspelare?

Ett lysande exempel på att utveckla komplexa idéer i små steg.

Ett klipp till senare i utvecklingen:

Femte året i rad för idén med adventsljus till din hemsida

Ljus med datum som brinner ner mot jul.Du kanske redan sett adventsljuset här till vänster? Det har trots allt hållit igång och brunnit sen 2006.

Vill du ha ett själv på en webbsida är det bara att klicka på ljuset och följa instruktionerna.

Adventsljuset skapades ursprungligen i samband med en tävling, och syftet med ljuset var att skapa en kampanj för viral marketing med mycket enkla medel, på kort tid och utan budget. Detta går också att se som ett exempel på värdet av att göra något av en idé, även om förutsättningarna inte är optimala. Även om ljuset inte är perfekt, så är det troligen nätets äldsta adventsljus i sitt slag och har existerat längre än exempelvis iPhone samt är jämngammalt med YouTube i Googles regi. Det har alltså hänt en hel del på och runt webben under åren. När adventsljuset skapades var det exempelvis problem för många att lägga in animeringar på bloggar och liknande eftersom det inte alls var självklart på alla platser att tillåta “avancerade” funktioner som Flash-animering, Javascript och Java. Alltså fylldes ett akut behov, genom att erbjuda något animerat som ändras dagligen, men som i webbhotellets ögon ändå “bara” är en bild.

Och ljuset har funnit sin plats trots att det inte förekommit någon aktiv marknadsföring. Varje december rasslar statistiken iväg. Det har till och med funnits farhågor om överlast av bildservern, men det var för flera år sedan. Numera är allting dimensionerat för video och stora Flashanimeringar, och då är den här lilla bilden väldigt, väldigt liten i sammanhanget även om det skulle råka bli rejält publikrekord just till “femårsjubiléet” för adventsljuset.

Jojustja. Gillar du idén, men vill göra en egen variant? Då finns instruktioner hur du gör ett eget animerat adventsljus i sann Open Source-anda. Om du gör en egen variant, berätta gärna. Precis som med vår bok är vi nyfikna på vad idéerna leder till i händerna på inspirerade människor.

Går det att sälja idéer till multinationella företag?

Jag läste en artikel om ett företag som gillade Open Innovation.

Vad betyder det? Borde väl betyda att man är öppen för innovationer? Dessutom att man är öppen med vilka innovationer man jobbar med? Och kanske att man vill ha hjälp utifrån med sina innovationer? Till exempel samarbetade företaget med Innocentive, ibland. En sajt där forskare och innovatörer kan hjälpa företag med lösningar på problem.

Som alltid när jag läser om företag som är duktiga på idéer blir jag intresserad. Så jag ringde dem.

Varför ringde jag? Jo jag ville veta om de kunde tänka sig att köpa 100 idéer. Det vore väl Open?

Det var ett intressant samtal. De hade rutiner för att ta emot externa uppfinnares innovationer.

Fördel Företaget: rättsliga processer finns på plats
Fördel Uppfinnare: rättsliga processer finns på plats

Men att köpa 100 idéer på ett bräde då?

De undrade vad priset var.
- 8 kr per idé, svarade jag.
- Oj, det var billigt, sa företaget.
- Ja det är billigt, sa jag, men å andra sidan brukar man kunna läsa att idéer inte värda nånting alls. På det här sättet hoppas vi kunna hitta olika sätt att sälja idéer rakt över disk. Förhoppningen är att öka värdet av idéer undan för undan. Har ni några problem på företaget, frågade jag?
- Vi vet inte ens om det här är något för oss, svarade företaget, vi vet inte om det här är förenligt med Open Innovation. Vi använder oss av Innocentive några ggr per år, men det här?
- Där har ni ju ett problemområde, sa jag, ‘hur kan vi jobba mer med Open Innovation’. Det kan vi hjälpa er med, föreslog jag.
- Ring mig igen om en månad, svarade företaget, vi måste fundera.

Jag ringde en månad senare. Och frågade om hon mindes vårt samtal?
- Jag har inte glömt er, sa hon, ni finns i bakhuvudet.
- Vill ni köpa 100 idéer nu, frågade jag?
- Nej vi är inte där ännu. Vi jobbar mycket med Consumer Insights, svarade hon. Och för att köpa idéer av er måste vi först veta inom vilka områden vi vill ha idéer, och det vet vi inte.
- Föresten, fortsatte hon, har ni funderat på om ni inte hade några innovationer ni kunde skicka in till vår vanliga innovationsprocess?
- Nej det har vi inte gjort, erkände jag.
- Ni kan väl testa? Jag skickar över information till dig. Samtalet avslutades.

Kort därefter kom ett mail från deras patentavdelning. För varje idé som skickades in krävdes någon form av juridiskt skydd…

Jag kände igen processen. Liknar andra stora multinationella företag. En process som visserligen tillgodoser uppfinnarens önskemål. Jag minns ett svar från ett annat stort svenskt multinationellt företag: starta ett företag och kom sedan tillbaka så kanske vi kan samarbeta.

Vad är slutsatsen av det här då? Ja, vi tycker i alla fall att det är dags att ta nästa steg, att även tillgodose idéprenörens behov. Vad ville vi i det här fallet? Jo sälja 100 idéer för en spottstyver. Men det kan man inte hantera. Ännu. Får vi hoppas.

Hoppas återkomma med godare nyheter i framtiden.

Innovationsnätverket Idéprenörerna