Marionett + senaste tekniken = vaddå?

En Mupp vore det självklara svaret på 80-talet. Eller kanske King Kong decenniet innan. I båda fallen krävde speciellt de större figurerna massor med häftig mekanik och för mupparna även inbyggda kameror för att dockspelaren ska kunna se motspelaren trots sin position inuti en tre meter hög lurvig mupp.

Filmen nedan ger ett svar för det här århundradets första decennium.

Och insikten kommer strax att människans förmåga att kommunicera med “robotar” har funnits tusentals eller rentav hundratusentalsår. Barnen fängslas direkt, men även vuxna dras snabbt med in i illusionen att även simpla objekt som en sliten strumpa eller slarvigt målad pinne är levande varelser med en själ — bara de rör sig och agerar i mänskliga mönster.

Våra förfäder har bara fått möta marionetter med en människa i andra änden av kabeln. Det filmer visar är ett av stegen mot att ha en marionett utan dockspelare. Och vad är då klokare än att ha en dockspelare med i teamet, och börja försiktigt med att blanda enkla saker som primitiva varianter av automatiska ögon med en kropp styrd av en rutinerad dockspelare?

Ett lysande exempel på att utveckla komplexa idéer i små steg.

Ett klipp till senare i utvecklingen:

Tänk utanför boxen, ännu en rapport om värdet av innovation och nytänkande

Ny Teknik tipsar i artikeln Ingenjörer tänk utanför boxen om en undersökning av GE.

De har helt enkelt frågat högre chefer om vad de tror på, och åtminstone på den nivån är tron på och intresset för kreativitet riktigt stort. Och vi kan bara hålla med om det som kommentarerna på artikeln antyder. Nu återstår bara att få ner den där tron och viljan till alla kreativa människor som i åratal velat syssla med innovation men fått nej från högre ort.

Men visst finns det hopp. Stora företag är som riktigt stora fartyg. Även om det inte syns någon kursändring ännu, så har ledningen vridit rejält på rodret. Och just det är orsaken till att lägga detta under trendspaning. Det har inte svängt ännu, men det finns starka tecken på att det gör det snart.

Hur man skyddar sitt FaceBook-konto mot en grym omvärld

Nu när tydligen både Mark Zuckerberg och franske presidenten fått bekymmer med sina Facebook-konton kom jag att tänka på en rapport om hur ungdomar i extrem miljö hanterar sina risker med Facebook.

Exemplen är extrema. Men det är bra för kreativiteten att titta på just extremfall. De öppnar ögonen och ger nya alternativ som även kan vara bra när man går tillbaka till det mer normala som man tänkte hitta en idé till.

Att stå utanför Facebook var inget alternativ för dem, eftersom det yttre sociala nätet skulle gå förlorat då. Däremot var facebook ingen plats för närmare vänskap eftersom den lokala facebookmiljön där ofta var lika brutal som den fysiska verkligheten. Bråk, grova provokationer och slagsmål var vardagsmat.

Metoderna?

Den ena kallas “whitewashing”. Du rensar alltså regelbundet bort all gammal “smuts” och håller allt rent och fräscht. Det finns ingen historia av statusuppdateringar, gamla “gillar” och kommentarer. Det som finns är nuet. En kort bubbla av tid som stämmer med läget just nu. Motiveringen i detta fall var att undvika trubbel på grund av något gammalt bortglömt som kunde reta upp någon i onödan. Det var inte paranoia utan beslutet om “whitewashing” kom från ett antal slagsmål som orsakats av “likes” som var “rätt” förut men “fel” nu.

Den andra kallas “super-logoff”. Istället för att bara logga ut så deaktiverar du kontot. Funktionen är egentligen till för att radera kontot, men den som har is i magen kan (kunde i alla fall när det beskrevs) återaktivera det igen vid nästa inloggning. Poängen är att bara synas på Facebook när du är där personligen och aldrig lämna kontot obevakat så det råkar ut för dumheter när du inte är där och kan försvara det. Det finns likheter från många online-världar där det ofta är ett problem med “själlösa kroppar” som ska hanteras på ett eller anat sätt i väntan på att ägaren ska logga in igen. Problemet är gammalt, men fortfarande inte optimalt löst. Jag minns ett spel redan på 1980-talet där det var bra att skaffa  en osynlighetssköld och se till att den fungerade när man var borta för att inte bli av med allting när någon annan spelare passerade. Och dagen metoder verkar inte så mycket bättre, så där finns utrymme för bra idéer.

Länk till rapporten.

Som sagt, se det som inspiration. Kanske just du hittar idén som löser svagheterna med dagens sociala nätverk. Eller löser tillräckligt många av dem för att bli “nästa Facebook” eller “nästa Twitter”. Du minns väl sökmotorerna? Webcrawler blev utskåpad av Altavista (som var reklampelare för hur snabba och pålitliga servrar Digital hade) och sen kom Google (som överlevt på reklam i drygt tio år nu). Underskatta inte möjligheten för förbättringar.

Högre lön ökar inte motivationen hos kreativa

Mårten Westberg på Netsurvey har gjort en studie som stödjer tidigare forskning i ämnet och som visar att fokus på lönen är en dålig morot för kreativa personer.

Se mer om artiklar på Netsurveys blogg: Högre lön ökar inte motivationen

Det är egentligen ingen nyhet, men den tål att upprepas. Högre lön ökar bara motivation och prestation när det gäller enklare jobb. Så fort hjärnan ska arbeta fungerar inte pengar som drivkraft. Pengarna distraherar snarare. Däremot är det viktigt med anständig och rättvis lön annars distraherar orättvisan tankarna. Som Dan Pink uttrycker det; “fair compensation to get the issue off the table”. Se mer om ämnet i denna amerikanska 19 minuters video.


En inte alldeles intakt box är lättare att tänka utanför

Bra namn på en forskningsartikel. “Thinking Outside a Less Intact Box: Thalamic Dopamine D2 Receptor Densities Are Negatively Related to Psychometric Creativity in Healthy Individuals” Fast i tidningsrubrikerna talas det mer om att sambandet mellan kreativitet och galenskap är bevisat. Låt oss kalla det kreativ rubriksättning. Och kanske bra paketering för att nå ut till en kreativ läsare med att hjärnforskarna börjar hitta synliga tecken på hur en kreativ hjärna är byggd.

Men först; kom ihåg att biologi är komplext och människor ännu mera komplexa. Det är sällan bara en sak som styr något och kroppen anpassar sig. Svaga muskler blir starkare om de används och likaså blir hjärnan smartare om den används.

Skillnaden de hittat är att hjärnans informationsfilter mot omvärlden har svagare broms hos kreativa personer än hos mindre kreativa personer. Men vad betyder det? Ingen vet. Det finns ingen mer forskning ännu; området är ganska nytt.
Nu är i alla fall vi nyfikna på fortsättningen: Har kreativa andra sätt att bromsa informationsflödet; eller hanteras det större flödet annorlunda? Är skillnaderna medfödda, eller bygger hjärnan om sig så den blir så här när man lär sig tänka kreativt?

Och som alltid med forskning gäller det att kika noga på vad de egentligen upptäckt. Oftast handlar det om en liten pusselbit som är helt värdelös utan hjälp av en mängd andra pusselbitar.
I detta fall har de testat kreativiteten på tretton mentalt friska personer. Sen har de kollat på de delar av hjärnan som filtrerar intryck från omvärlden för att se om det fanns nån koppling mellan kreativitet och förmågan att filtrera bort intryck. Och det fanns det. Starkare filter gav svagare kreativitet. Det var allt. Fortfarande en väredefull pusselbit; det går att se på en hjärna att den är kreativ. Men nu behövs flera pusselbitar; kan filtret förändras om man övar på kreativitet? Vi tror det. Men ingen vet. Åtminstone konstaterar Fredrik Ullén i en intervju med Ny Teknik att det inte finns nån forskning på det. Ännu, förhoppningsvis…

Var kom det där med galenskap ifrån då egentligen? Jo. Det var nog mest att forskning på hur psykiska sjukdomar syns i hjärnan gav idén om vilka områden i hjärnan som kanske “sätter ramarna på boxen”.

Länk till pressreleasen om forskningsrapporten.

Innovationsnätverket Idéprenörerna